Samarbete över språkgränserna

FKP:s Nylands distriktsorganisation önskar den kamratliga och synliga svenska dagen! Som distriktsorganisation i vårt tvåspråkiga område ser vi denna dag som särskilt viktig. I Nyland bodde det i slutet av förra året nästan 130 000 svenskspråkiga, vilket utgör över sju procent av landskapets befolkning.

Svenska dagen påminner oss om Finlands tvåspråkighet och den finlandssvenska kulturens värdefulla roll i vårt samhälle. Att vårda tvåspråkigheten i Finland är inte bara en kulturell eller historisk fråga, utan ett aktivt arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och bildning. Det handlar också om solidaritet som stärker kontakten mellan språkgrupper och nationer. I kapitalismens kedjor har vi inte råd med splittring och diskriminering på grund av språk.

Ur ett kommunistiskt perspektiv är tvåspråkighet, och i synnerhet säkerställandet av svenskans ställning, en del av att bygga ett mångfaldigt samhälle där språkgrupper inte ställs mot varandra. Språket används för att skapa kontakter och bygga broar mellan förtryckta människor, även internationellt. Detta är särskilt framträdande i Norden, där gemensamma språkkunskaper möjliggör kontakt och samarbete mellan folken.

I kapitalismens kedjor har vi inte råd med splittring och diskriminering på grund av språk.

Svenskans ställning i Finland bör stödjas med konkreta åtgärder. FKP håller på att slutföra ett språkpolitiskt program som kommer att innehålla många politiska initiativ för att stödja en genuin och framåtskridande tvåspråkighet. För att stärka språkkunskaperna behövs fler lektioner i svenska på grundskolenivå och på andra stadiet. Vi anser också att det är nödvändigt att tidigarelägga svenskundervisningen i grundskolan, precis som gjorts för engelskan, för att öka möjligheterna till ett smidigt lärande och en djupare inlärning. Svenska bör också återinföras som ett gemensamt ämne i studentexamen. Undervisningen i språk bör använda sig av mångsidiga undervisningsmetoder och skapa en inspirerande atmosfär.

Många fördomar uppstår när det inte finns rätt information, förståelse och äkta kontakt – i detta fall med svenskspråkiga. Därför är det viktigt att stärka svenskans synlighet och närvaro i samhället. De nuvarande lektionerna i svenska i grundskolan räcker inte alltid. Motivationsproblem förvärras om undervisningsmetoderna inte är särskilt inspirerande. Det behövs fler situationer och forum där båda nationalspråken används tillsammans och broar byggs mellan språkgrupperna.

Svenskan kan även erbjuda många invandrare en lägre tröskel till studier som första integrationsspråk, särskilt i områden där användningen av svenska är betydande. Att integreras på svenska stärker dessutom Finlands tvåspråkighet och de svenskspråkiga gemenskaperna. Därför bör svenskans ställning som integrationsspråk förstärkas.

Det är också viktigt att komma ihåg Ålands särställning och att lyfta fram Ålands exempel som en lösning för att minska spänningar, ett exempel som använts internationellt inom fredsbyggande. En av grundpelarna i Ålandsmodellen är respekten för den lokala befolkningens språkliga rättigheter och kultur – utöver demilitarisering och självstyre.

Att stärka svenskans ställning i Finland är alltså inte bara en kulturfråga; det är ett konkret sätt att bygga ett mer enhetligt och solidariskt samhälle som stöder såväl finskspråkigas som svenskspråkigas rättigheter, identitet och välfärd. Låt oss värna om och vårda vår tvåspråkighet, för genom den skapar vi en grund för verkligt samarbete och solidaritet inom arbetarklassen.